Det är riktigt sjukt hur stark makt föräldrar kan ha över än, hur dem kan få än att må antingen bra eller dåligt.
Min kära far har makten att få mig att må riktigt dåligt. Kliver jag in i samma bil som honom känner jag hur liten och obetydlig jag blir. Det är som om han är två personer, en med hans fru och en utan och man vet aldrig hur han ska bete sig. Typ som om två veckor fyller jag 20 år (systemet nästa ;)) och jag har liksom inte fått en julklapp än från han (tydligen ska han ha en hemma) men vad är då problemet?! Han visste att jag skulle med idag på lunch hos farmor men ändå fick jag inget, han nämnde inte ens någon som om han glömt bort det. Sen svara han inte på sms om när vi skulle hem till farmor, liksom fick 20 minuter när jag väl fick tag på honom(efter jag pratat med farmor som inte heller gav mig någon tid). Det är sjukt hur dåligt han kan få mig att må, vill typ bara gråta efter jag träffat honom och känner mig värdelös och obetydlig. Fick inget beröm för att jag tränar, jobbar hårt utan han typ ja du jobbar på, inte direkt orden man vill höra...
Ja nu har jag rabblat klart och fått ur mig lite haha.

-Olivia